Drevet går

Mediedrev karakteriseras av en tydlig dramaturgi. Början, mitt, slut och gärna en rejäl peak. Ett mediedrev brukar vara chockartat och journalisterna kan nästan ha ett indirekt syfte. Som med Sahlins Toblerone. Peaken kommer när syftet uppnås, som när Borelius blev avsatt. (Etnologen Mia-Marie Hammarlin intervjuad i Dagens Nyheter 7/7 2010)

…mediedrevet kännetecknas av en omfattande mediebevakning där storstadsmedierna spelar en viktig roll. Bevakningen är också ensidig och fokuserar kring en viss dramatik kring händelsen med särskilda aktörer och roller och konfliktmönster. Mediedrevet kan bara pågå under en begränsad tid, och det finns i de flesta fall bara utrymme för ett mediedrev åt gången även om parallella affärer kan få viss uppmärksamhet. Slutligen baseras mediedrevet på att det förlopp som skildras måste ha en oviss utgång: till exempel ett statsråd möjliga avgång till följd av affären (Medieforskaren Lars Nord i "Statsråden och dreven", Stiftelsen Institutet för mediestudier, Stockholm 2001)

”Vad vi ser i dag är ett gladiatorspel som är lika förnedrande för alla inblandade: deltagarna, arrangörerna och åskådarna. Du har journalisterna som säger att politikerna ska vara ett föredöme, och du har Mannen och Kvinnan På Gatan som säger att politikerna ska vara ett föredöme – trots att alla vet att ingen klarar av att vara ett sånt föredöme. Eller kanske just därför? För vi vet ju att någon förr eller senare faller igenom. Förr eller senare kan man hitta någon liten läckerhet, i form av någon som kört för fort eller hellre rattfull, eller ännu hellre struntat i pböterna, eller ännu mycket hellre använt tjänstebilen för privat bruk. Och då jagas politikern några varv runt arenan, sen stormar vilddjuren in och sen släpas de blodiga resterna iväg till något landshövdingeresidens i Närke och memoarer på Tidens förlag.” (Bengt Ohlsson, Dagens Nyheter, citerad av Nord 2001)