onsdag 14 september 2016

De försvunna köpingarna: Malmköping, Frövi och Krylbo

I den nya succéserien ”De försvunna köpingarna” uppehöll vi oss i förra avsnittet vid Stockholms län och besökte köpingarna Hässelby Villastad, Stocksund och Saltsjöbaden. Vår resa fortsätter nu till Södermanlands län, Västmanland och Dalarna.

Malmköping.
Det började 1773 när chefen för Kungliga Södermanlands regemente, Gustaf Adolf von Siegroth, bestämde sig för att förlägga en exercisplats till Malmahed. Han tyckte att det skulle passa med en stad i anslutning till exercisplatsen. Kungen ansåg dock att det kunde räcka med en köping som alltså tillkom 1784. Köpingen överlevde sen ända till 1971 när den slogs ihop med Flens kommun.

Köpingens främsta sevärdhet idag torde vara spårvägsmuseet med ett stort antal spårvagnar och bussar. Det finns till och med en bana där gamla spårvagnar pilar fram genom sörmlandsskogen.
Spårvagn i Malmköping

Malmköpings stadshus. Foto T S Eriksson
Frövi
Järnvägen kom till Frövi 1857 när Köping-Hults järnväg var klar mellan Örebro och Arboga. Meningen med KHJ-projektet var att binda samman Köping vid Mälaren med Hult vid Vänern. Så skulle man kunna ta sig med ångbåt från Stockholm till Köping, vidare med tåg till Hult och där åter äntra ångbåten mot Göteborg. Så blev det nu aldrig.

1871 öppnades järnvägen från Frövi till Lindesberg. Frövi var nu en järnvägsknut. Än mer så 1900 när SJ-linjen från Frövi till Västanfors och Krylbo öppnades. Detta är inom parentes idag Skinnskattebergs enda järnvägsförbindelse med omvärlden. Som ett spjut pilar Bergslagståget genom skogar och över träsk till Örebro åt ena hållet och till Gävle åt det andra.

Järnvägen var viktig. Det påstås att mer än 60 man var anställda på stationen och det fanns ett järnvägshotell som numera är HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn.

Stationssamhället blev municipalsamhälle i Näsby landskommun 1914 och 1955 ombildades hela kommunen till Frövi köping. Köpingen blev dessvärre inte långlivad. Redan efter 16 år – 1971 – ingick den i Lindesbergs kommun.

Annars är Frövi känt därför att det är här som kvinnofängelset Hinseberg, gemenligen kallat Hinsan, finns sedan 1950-talet.
Frövi station vid förra sekelskiftet

Hinsan. Bild Dalarnas Tidningar 

Järnvägshotellet i Frövi. Foto Mattias Karpov ETC Bergslagen
Krylbo
Efter järnvägsknuten Frövi ska vi nu till järnvägsknutarnas järnvägsknut, Krylbo i södra Dalarna. Hit kom Norra Stambanan från Stockholm 1873. I Uppsala gjorde järnvägen en böj in i landet för att sen byggas vidare mot Boden på behörigt avstånd från kusten. Den skulle vara utom skotthåll för ryska kanonbåtar. Därför undviker den klassiska järnvägen genom Norrland städer som Gävle, Sundsvall, Härnösand, Örnsköldsvik, Umeå, Skellefteå, Piteå och Luleå. Istället angjorde tågen metropoler som Krylbo, Ånge, Bräcke, Långsele och Vännäs-

I Krylbo korsade flera järnvägar varandra: Norra Stambanan, statsbanan Krylbo – Mjölby (via Frövi), Dalabanan, den numera nedlagda Krylbo-Norbergs Järnväg. Krylbo räknades som en av landets viktigaste järnvägsknutar.

Stationssamhället blev köping 1919. I samband med 60- och 70-talens stora kommunsammanslagningar inkorporerades köpingen i Avesta stad. Det var kanske därför givet att järnvägsstationen skulle döpas om. 1970 döptes stationen om till Avesta C. Men det var inte så lätt att tvätta bort det gamla stationsnamnet. Inte minst för att stationen ju inte låg i den nya kommunens centrala delar. 1986 var man tvungen att ändra till Avesta Krylbo. Så går det med modernitetens klåfingrighet.

Tidigt på morgonen den 19 juli 1941 exploderade ett tyskt ammunitionståg på Krylbo station. Ammunitionstransporten var en del av de svenska eftergifterna för tyskarna 1940 – 1943. Först var det permittenter som färdades från Norge till Tyskland, men snart kom det att handla om krigsmateriel. Efter det tyska anfallet på Sovjetunionen transporterades en full utrustad infanteridivision från Norge till Finland. Det ligger nära till hands att tänka sig att Krylbosmällen var ett attentat riktat mot nazisterna. För den teorin talar att den brittiska biträdande militärattachén i Stockholm utvisade dagen efter den stora smällen. Enligt den utredning som gjordes och som hemligstämplades i 70 år berodde explosionen på gnistbildning från ett hjullager när tåget bromsades.

Krylbosmällen

Krylbo station

Krylbo köpings kommunalhus

Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar