Strövtåg i Hedbygden
Statistiken visar att Västmanlands
län är det turistiskt mest oattraktiva länet. I själva verket är det nog många
som inte ens vet att Västmanland finns, eller om de vet det, var det ligger. Man
kan förstås leva bra utan den kunskapen, men lite orättvist är det. För att
sprida lite kunskap ska jag i den här serien visa upp några av de märkvärdiga
platser som finns. Bara i Heds socken!
I rollerna som ”Döden” och ”Den Huvudlöse”: Ingrid
Mellan Gisslarbo och Bernshammar efter väg 250 ligger ett
stort grustag. Grustaget är känt under namnet ”Galgbacken”. Strax efter
avtagsvägen mot Jäxbo när man kommer söderifrån tar gamla vägen mellan
Gisslarbo och Bernshammar av snett till höger och in i grustaget. Om man följer
den vägen något hundratal meter finns rester av en bondgård med namnet
”Galgbacken”. Här låg enligt traditionen en avrättningsplats.
Det sägs att avrättningsplatsen hörde till en tingsplats cirka
1 km
norrut – Tingsalsbacken. Den exakta platsen för tingsplatsen har enligt
Riksantikvarieämbetets databas Fornsök inte kunnat anges av ortsbefolkningen,
men det har antagits att den var belägen ungefär i vägskälet med vägen till
Nibbarsbo, där Skinnskattebergs kommun idag har en reklamskylt.
Galgbackens placering stämmer väl med vad som var vanligt. I
Västmanlands Museums skrift ”Spaning” beskrivs avrättningsplatserna:
Avrättningsplatser låg ofta väl
synliga intill landsvägar och mångenstädes nära en sockengräns där många
människor passerade. Liken begravdes på avrättningsplatsen utan böner och
respekt i prästs frånvaro eller i ett närliggande kärr eller liknande. Eftersom
offentliga avrättningar i flera avseenden var skrämmande är det inte så underligt
att många sägner och berättelser om gengångare, spöken och gastar knutits till
dem. Att man brukat se huvudlösa gestalter vid avrättningsplatser där folk
halshuggits är vanligt.
Galgbacken |
Kan man nominera Ingrid till någon form av pris så vill jag göra det!
SvaraRadera//Nisse
Hehe, jättebra bilder!
SvaraRaderaHenry...
SvaraRaderaIntressant läsning. Ofta när vi med bil passerar kommungränsen mellan Skinnskatteberg och Köping brukar min sambo påpeka att "här uppe i backen fanns en avrättningsplats". Sambons mormors föräldrar bodde under en period vid "Tulln", ett numera rivet torp mellan Kolsva och Gisslarbo. Där är hennes mormor uppvuxen.