Svenskt näringsliv (f d SAF, Svenska Arbetsgivarföreningen) har presenterat årets upplaga av den årliga undersökningen av företagsklimatet i kommunerna. Resultaten har väckt munterhet i Solna, Vellinge, Trosa, Sollentuna, Laholm, Habo, Sigtuna, Nacka, Danderyd och Upplands Väsby, vilka belägger de tio topplatserna i rakningen. Desto dystrare har det varit i jumbokommunerna Vilhelmina, Hofors, Pajala, Överkalix, Ronneby, Nybro, Sollefteå och Hällefors och allra mest i de två sista på listan: Skinnskatteberg och Färgelanda. I Skinnskatteberg blev en borgerlig så skärrad att han fick spel och började spamma.
I Färgelanda i Dalsland har min gamla kollega Folke Johansson sommarstuga och själv bor jag i Skinnskatteberg. Det tycks alltså som om det är ett klart sänke för en kommun att hysa en pensionerad statsvetare med tycke för kommunforskning.
Jag ska återkomma till vad det i övrigt kan vara för faktorer som bestämmer placeringen på arbetsgivarnas topplista. Men först måste man granska hur den har konstruerats. Rankingen bygger framförallt på en enkät med ett urval företagare i kommunerna. I mindre kommuner har 200 företagare tillfrågats. Svarsfrekvensen var 53,2 procent. Det betyder att i normalfallet bygger rankningen av en kommun på enkätsvar från omkring 100 företagare i kommunen.
Den allra viktigaste frågan i konstruktionen av indexet är ett samlat omdöme om företagsklimatet i kommunen. Elva olika delfrågor vägs också in, men med mindre vikt. Det finns också sex ”strukturella faktorer” som hämtats från andra källor. Skinnskattebergs kommun har låga värden (=höga rangtal) på de flesta frågorna, men på nio av de elva delfrågorna i enkäten är resultatet bättre än den totala nästsistaplaceringen. Särskilt dåliga betyg ger de svarande i sina bedömningar av ”kommunens service till företagen” , ”tillgången på arbetskraft med relevant kompetens” samt attityderna till företagsamheten hos allmänheten, kommunalpolitikerna, kommunala tjänstemän och skolan.
När det gäller de ”strukturella faktorerna” är placeringen bättre än nästsistaplatsen på fem av de sex faktorerna. Särskilt hyfsat går det med avseende på ”nyföretagsamhet” där Skinnskatteberg hamnar så högt som på plats 123.
Det är alltså viktigt att slå fast att det inte handlar om att man har mätt företagsklimatet i kommunen. Det man har mätt är högst ett hundratal företagares åsikt om företagsklimatet.
Höga placeringar för förortskommuner
Bortsett från effekten av att ha kommunalforskande statsvetare i kommunen, så får man vissa fingervisningar av topp- respektive bottenlistorna. Sju av de tio kommunerna i topp ligger i storstädernas expansiva förortsbälten. Ingen av tio-i-botten-kommunerna är en sådan förortskommun. Tvärtom är hälften av dem glesbygdskommuner i de så kallade skogslänen. Det tycks vara så att det har stor betydelse om kommunen råkar ligga i en tillväxtregion – då blir det bra betyg av företagarna – eller i en avfolkningsbygd.
En statistisk analys bekräftar misstanken. Sambandet mellan folkökning/-minskning och rang på arbetsgivarnas topplista är starkt: Mer än 25 procent av skillnaderna mellan kommunerna kan förklaras med folkmängdens utveckling. När befolkningen minskar ökar rangtalen (d v s det blir en sämre placering på rankinglistan). När befolkningen ökar minskar rangtalen (bättre placering på listan). Linjen i diagrammet är en regressionslinje, som visar var alla kommuner skulle ligga om det bara var folkmängdsförändringarna som bestämde rankningen. Som synes ligger Skinnskatteberg med drygt två procents folkminskning mycket nära regressionslinjen. Att befolkningen minskar tycks alltså vara en viktig förklaring till Skinnskattebergs kommuns nästsistaplats.
Sambandet mellan folkmängdens förändring och plats på rankinglistan. Klicka på bilden för större bild.
Borgerligt styre gillas av företagarna
Men det finns också andra gemensamma drag för topp- respektive bottenkommunerna. Av de tio kommunerna i topp styrs åtta av borgaralliansen (Moderaterna, Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna). I Vellinge styr Moderaterna i ensamt majestät. Sigtuna är det enda svarta fåret med en koalition av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centern. Bara två av de tio bottenkommunerna har borgerligt styre. I sju kommuner styr Socialdemokraterna (ensamma i Överkalix) tillsammans med Vänstern och ibland också Miljöpartiet. I Hällefors får Centern och ett lokalt parti vara med i Sosse-Vänster-koalitionen.
Man vet också sen tidigare att företagarna gillar stabilitet i kommunen. Inte i någon av tio-i-topp-kommunerna medförde 2010 års val maktskifte. I tio-i-botten-kommunerna däremot blev det ett annat styre efter 2010 års val än efter valet 2006 i fem av kommunerna. Ofta innebar också maktskiftet att de borgerliga kastades ut ur kommunens styre. Det är inte alltför långsökt att de svarande förtagarna med sin förkärlek för de borgerliga kan ha blivit särskilt sura i dessa kommuner.
Det verkar alltså som om en stor del av placeringen på arbetsgivarnas rankinglista bestäms av befolkningsförändringarna (bättre för tillväxtkommuner och sämre för avfolkningskommuner) och politiska faktorer (bättre betyg för borgerliga, sämre för vänsterstyrda och särskilt dåligt för vänsterstyren som tillträdde efter det senaste valet).
Med multipel regressionsanalys kan man testa dessa hypoteser. Det är i princip samma teknik som i prickdiagrammet här ovan med sambandet mellan ”företagsklimat” och befolkningsförändring, med den skillnaden att man har flera förklaringsvariabler. De värden på ”företagsklimatet” som kan förutsägas av de tre variablerna befolkningsförändring, andel socialdemokrater och vänsterpartister i fullmäktige samt maktskifte 2010 kan man enligt en sådan analys beräkna med ekvationen:
28,484 – 29,174*procent folkökning + 2,742*procent sossar och vänsterpartister + 28,035 om det var maktskifte 2010.
28,484 är den plats en kommun med stabil folkmängd, inga sossar eller vänsterpartister och inget maktskifte skulle få. En procents folkminskning ökar rangtalet (sänker kommunen på listan) med 29,174 platser. Varje procent sossar/vänsterpartister försämrar placeringen med 2,742 platser och om det var maktskifte 2010 sjunker kommunen 28,035 platser. För den som känner till analystekniken kan jag berätta att alla koefficienter äer signifikanta och förklaringsgraden är hög: 42 procent av skillnaderna mellan kommunerna förklaras av modellen.
Avfolkning och politiskt gnäll bakom Skinnsbergs bottenplats
Vad betyder de här faktorerna för Skinnskattebergs bottennotering? Man kan genomföra regressionsanalysen med en faktor i taget. Om vi tar andel sossar och vänsterpartister först och sen drar bort den del av Skinnskattebergs rankning som beror på denna politikfaktor har vi så att säga eliminerat effekten av politikfaktorn. Kvar blir det som på tekniskt språk kallas en residual – det är de värden som kommunerna skulle få om andel sossar och vänsterpartister inte spelade någon roll. Om man rangordnar kommunerna efter dessa ”residualer” hamnar Skinnskatteberg inte på plats 289 utan på plats 282. De svarande företagarnas aversion mot sossar och vänsterpartister kostar alltså Skinnskattebergs kommun sju platser.
Man kan sen gå vidare och undersöka sambandet mellan de här residualerna och om det var maktsikte eller inte mellan 2006 och 2010. När kommunerna rangordnas efter de nya residualer som blir resultatet hamnar Skinnskattebergs kommun på plats 270. Ilskan över maktskiftet kostade alltså ytterligare tolv platser på rankinglistan.
När vi slutligen gör om proceduren en tredje gång för att eliminera effekten av folkminskningen så rycker Skinnskatteberg upp ända till plats 185. Folkminskningens pris är alltså hela 85 platser på rankinglistan. Totalt kostar alltså de här tre faktorerna 104 platser på listan, varav folkminskningen står för 85 och motviljan mot sossar och vänsterpartister tillsammans med ilskan över maktskiftet – de politiska faktorerna – svarar för 19 platser.
Huvudförklaringen till bottenplaceringen är alltså folkminskningen. Det kan man lätt förstå. För företagarna försvinner marknaderna – både kunder och arbetsmarknad (kom ihåg att de klagade över att de inte får tag på kompetent personal). För kommunen försvinner skatteintäkter medan man står kvar med stora fasta kostnader. För Skinnskattebergs kommun, och för den delen ett flertal av kommunerna utanför storstadsområdena, är det viktigaste att bryta folkminskningen. Men också politiken spelar en roll för kommunens rykte. Gnälligheten hos företagarna över ett påstått sämre klimat ökar med vänsterstyre och särskilt när ett borgarstyre välts över ända. Kom ihåg att de svarande i Skinnskatteberg särskilt beklagade sig över kommunens och allmänhetens attityder till företagsamheten. Kom också ihåg den hätska stämning som de borgerliga piskade upp i samband med maktskiftet under förra mandatperioden. Läs om hatkampanjen här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar