Göran och hyenan

Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund har uttalat sig om olika partiers människosyn. Han tycker att Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har en människosyn som han inte gillar. Det är som ”pest” och ”kolera” som han så träffande uttrycker sig. Göran Hägglund avslöjar med uttalandena både sin egen människosyn och sin egen djupa okunnighet och intellektuella ohederlighet.

De borgerliga partierna – varav Kristdemokraterna är ett – förklarar sig i olika sammanhang vara anhängare av liberalismen. Liberalismen har förvisso en människosyn. Och den är egentligen inte sympatisk. Varje människa är rationell och egoistisk. Hon söker i varje situation uppnå så stora fördelar för sig själv som möjligt. Men i den liberala tankevärlden gör detta ingen skada. Konkurrensen mellan alla dessa rationella och egoistiska individer gör att slutresultatet för samhället blir det bästa möjliga. Det är den berömda ”osynliga handen” som är den mekanism som åstadkommer detta trollerinummer. En värld befolkad av egoistiska människor skapar alltså genom konkurrens det för samhället bästa tillståndet.

Att det finns en rad situationer i samhället där det inte blir så har inte bekymrat liberalerna. Det går enkelt att visa att det finns situationer av socialt samspel där egoismen och den kortsiktiga rationaliteten istället leder till det sämsta av alla resultat för samhället. I den samhällsvetenskapliga litteraturen går sådana situationer under beteckningen ”sociala dilemman”. Utnyttjande av ändliga gemensamma naturresurser är ett bra exempel på ett socialt dilemma. Egoistiska individer försöker roffa åt sig så mycket som möjligt av resurserna och förstör dem därigenom för alla.

Kristendomens människosyn är diametralt motsatt den liberala. Människan är som avbild av Gud god och den centrala etiska regeln är det kristna kärleksbudskapet. Människor som handlar efter kärleksbudet kommer inte att ha en chans bland elakingarna på den liberala marknaden.

Socialismens människosyn, och därmed Vänsterns, har större likheter med den kristna människosynen än med den liberala. Jämlikhet, solidaritet och sammanhållning är centrala värden i socialismen.

Sverigedemokraterna har helt nyligen vuxit fram ur den nynazistiska myllan. Man skulle väl egentligen inte behöva påminna om nazismens människosyn, men kort handlar det om att göra skillnad mellan människor. De som tillhör den rätta rasen (eller nationen) är bättre än de andra. Förenklat gäller bara den egna rasen som människor medan andra är undermänniskor.

Göran Hägglund, som påstår sig vara kristen klarar inte av att skilja mellan kristendomens och socialismens goda människor och nynazismens övermänniskor. Som medlem av den borgerliga alliansen företräder han en politik som bygger på teorin om den okristliga egoistiska människan.

Man kan förstå Hägglunds svårigheter som tecken på dumhet och tankeoreda. Eller så handlar det om ett dumslugt försök att vifta med kommunistspöket för att skrämma väljare från alla de rödgröna partierna.