Dumstrut eller slugt?

Länsrättens utslag om överklagandet av beslutet att lägga ned Heds skola är klart. Det blev förstås avslag på överklagandet. Kommunen hade inte gjort något fel.

Borgerliga politiker hade överklagat beslutet. Det fanns socialdemokratiska politiker (bland annat kommunalrådet) som är anställda på andra skolor i kommunen och därmed partiska, menade de klagande. Dessutom påstod de att beslutet fattades på lösa boliner. Länsrätten höll inte med i något avseende.

Om man är ledande kommunalpolitiker (bakom överklagandet låg det avsatta folkpartistiska kommunalrådet Carina Sandor) borde man veta att det inte fanns en chans på jorden att länsrätten skulle upphäva beslutet. Varför överklagade de då?

* Antingen förstod de inte hur systemet fungerar. Det tyder då på inkompetens.

* Eller förstod de men överklagade för att vinna politiska poäng i en opinion som cyniskt vilseleddes att tro att frågan inte var avgjord.

Inte särskilt smickrande vilkendera förklaringen än är.

Tidigare inlägg om nedläggningen av Heds skola: 4 april, 8 maj, 22 maj

"See you in court!" nytt borgerligt stridsrop

Det avsatta kommunalrådet Carina Sandor (fp) i Skinnskatteberg har fått blodad tand. Efter en verkningslös framgång i länsrätten vad gällde vänsterkoalitionens maktövertagande drar hon nu fler kommunala frågor inför domstol. ”See you in court!” har blivit det nya borgerliga stridsropet. När man inte kan få majoritet för sin politik kan man kanske hoppas på domstolen. Nu gäller det beslutet om nedläggning av skolan i Hed som hon har överklagat.

Förmodligen var det inte ett särskilt lyckat beslut av vänsterkoalitionen. Men för det behöver det ju inte vara olagligt. Hur det kan gå om rättshaverister slår klorna i kommunalpolitiken illustreras av den välkände Per Lublin – också känd som ”överklagandenas okrönte kung” – i Borgholms kommun på Öland. Under lång tid lamslogs kommunens förvaltning av att skriva svar på Lublins överklaganden. Efter att Lublin slagit kommunstyrelseordföranden i huvudet med budgeten blev det också ett fall för vanlig allmän domstol. Bevare oss väl för rättshaveristerna!

Men mest synd är det egentligen om föräldrarna till barnen i Heds skola, som kommit att utnyttjas av de borgerliga. Genom att blåsa i stridstrumpeterna får de borgerliga välbehövlig uppmärksamhet. Först drev de igenom en minoritetsåterremiss vilket sådde ett spirande hopp hos föräldrarna. Naturligtvis visste de borgerliga att det inte skulle bli någon ändring. Nu försöker de med överklagande och hoppet börjar ånyo spira.

Alla som har varit med i kommunalpolitiken vet att ju mer man driver en fråga till konflikt, desto djupare gräver motståndarna ner sig. Sandor och de borgerliga kan framställa sig som hjältar medan vänsterkoalitionen framstår som mer och mer osympatisk. Samtidigt vet alla inblandade att det inte blir något ändrat beslut. Utom förstås de stackars skolbarnsföräldrar som på det här sättet sig själva ovetande utnyttjas som det kommunalpolitiska ställningskrigets kanonmat. Cyniskt!

Dags för vänsterpolitik i Skinnskatteberg!

Igår kväll beslöt ett extrainsatt fullmäktigemöte i Skinnskatteberg att lägga ned Heds skola (se mitt inlägg den 4 april). Beslutet har inte varit populärt. Det har det aldrig varit att lägga ned byskolor. Den borgerliga oppositionen har inte heller varit sen att utnyttja nedläggningen. På samma sätt har den borgerliga oppositionen utnyttjat formerna för maktövertagandet.

Ur demokratisk synvinkel är det inte någon tvekan om att det var rimligt att fullmäktiges vänstermajoritet, med nuvarande kommunalrådet Lars Andersson i spetsen (bilden), slängde ut den borgerliga minoritetskoalitionen. Lagvrängare i länsrätten har menat att det inte gått rätt till. Eftersom alla partier hade oförändrat mandatantal var det inte några nya majoritetsförhållanden (!!) Att ett parti – Skinnskattebergsdemokraterna – bytt sida spelade ingen roll. Eftersom partiernas mandatantal bara ändras vid valen blir med länsrättens tolkning den aktuella bestämmelsen i kommunallagen omöjlig att tillämpa. God dag yxskaft. Däremot har folkpartisten Carina Sandor och den borgerliga oppositionen kunnat framställa regimskiftet som odemokratiskt, i det närmaste en statskupp.

Till detta ska läggas att den fråga som fällde den gamla styrande koalitionen var en av vänsterkoalitionen genomdriven skattehöjning. Alla nedskärningshot till trots är det inte lätt att vinna val på skattehöjningar.

Om man som djävulens advokat (läs: borgerlig buskpropaganda) ska summera den nya majoritetens hittillsvarande meriter blir det:

* Höjt kommunalskatten
* Tagit makten på ett olagligt kuppartat sätt och avsatt ett populärt folkvalt styre
* Lagt ned en byskola mot en stark lokal opinion, vilken som protest drivit frågan om att dela kommunen

Håll med om att det inte ser bra ut. Att det är fel om statskuppen hjälper inte. Att det kan vara kommunalekonomiskt ansvarigt att höja skatten och lägga ned byskolor hjälper inte. Den nya majoriteten måste också i handling visa att det blir en annorlunda politik om vänstern får styra. Det gäller då att pröva viktiga politiska frågor ur

* Ett klassperspektiv
* Ett miljöperspektiv
* Ett feministiskt perspektiv

Politisk handling som är till fördel för kommuninvånare med särskilt låga inkomster. Politisk handling som försvagar den maktordning där män är överordnade kvinnor. Politisk handling som är miljömedveten. Det är vad som behövs.

Skinnskatteberg ligger i hjärtat av sosseland. Den tid när den socialdemokratiska hegemonin växte fram är borta med industrisamhällets förbleknande. Politiken måste omprövas och förnyas, annars blir den dominerande bilden för kommunmedlemmarna att l’ancien regime är tillbaka.

Dåvarande kommunalrådet i Trelleborg, Egil Ahl, sa i en intervju en gång ”Varför ska vi ompröva socialdemokratisk politik. Vi har haft socialdemokratisk politik i över hundra år.” Han hade fel. Egil Ahl fick kasta in handduken till slut sedan han inlett förhandlingar med Sverigedemokraterna.

En vänstermajoritet kan inte förlita sig på att kommunalpolitikerna har varit mer eller mindre väljarimmuna. Det är bra att ta ansvar för kommunens ekonomi, men kommunens ekonomi måste också användas på ett nytt och annorlunda sätt.

När krisen kom till Hed

Hos Barbro i f d macken i Bernshammar kan man just nu skriva på en namnlista med kravet att södra kommundelen i Skinnskatteberg ska byta kommun. Istället för Skinnskatteberg vill man höra till Köpings kommun.

Bakgrunden till kravet är förslaget av Skinnskattebergs kommunstyrelse att lägga ned skolan i Hed med 35 elever för att spara en miljon kronor åt kommunen.

Vad är det som har hänt?

Hösten 2008 sprack den globala finansbubblan. Girighet och spekulation hade drivit den internationella finansmarknaden till en krasch. Banker och finansinstitut gick i konkurs över hela världen. I skräck slutade bankerna att låna ut pengar. Detta medförde att produktionen gick i stå. En världsomfattande depression har brutit ut. I Sverige förvärras situationen av att regeringen vägrar att agera. Vi ska svälta oss ut ur depressionen!

Så småningom har depressionen sipprat ut i bygderna. Nu har den nått Hed i södra delen av Skinnskattebergs kommun. Kommunernas skatteinkomster störtdyker när den ekonomiska aktiviteten tvärbromsar. Arbetslösa kommunmedlemmar betalar inga skatter. Kommunerna måste spara och från den borgerliga regeringen är ingen hjälp att vänta.

Skinnskattebergs kommun, som klokt nog har höjt kommunalskatten, måste också spara. Ett förslag är att lägga ned skolan i Hed.

För nedläggning talar att det inte är rimlig ekonomi att hålla en skola för så få elever igång, särskilt inte när det finns bra kommunikationer med den inte alltför långt bort belägna centralorten (15-20 km). För nedläggning talar också att det på sikt är bättre att ta bort hela verksamheter, än att hyvla allt med snålhetens osthyvel.

Men det finns förstås också argument emot: Nedlagda skolor kan bli ett dråpslag för landsbygden. Det har gått utför för Heds socken under lång tid. 1952 gick sista tåget. 1958 klappade bruket i Karmansbo igen. Konsum i Bernshammar höll ut länge, men till sist gick det inte. Barbros mack försvann 2006. Enligt senaste befolkningsstatistik från SCB fanns det knappt 700 invånare kvar i socknen. Ett annat motargument är också att det är osäkert med miljonbesparingen eftersom kommunen blir stående med tomgångskostnader för skolhuset. Det är svårt att se framför sig vem som skulle vara intresserad av att köpa Heds skola.

Att socknen skulle få byta kommuntillhörighet verkar inte särskilt sannolikt. Inget tyder på att Köpings kommun är intresserad. Dessutom är det ju så, att det är staten som ansvarar för kommunindelningen. Särskilt brukar man ta hänsyn till de kommunalekonomiska konsekvenserna. Hed svarar för ungefär en sjundedel av Skinnskattebergs invånarantal, och skulle man kunna gissa en sjundedel av skatteinkomsterna vilket innebär kring 20 miljoner som skulle falla bort. Bara nio kommuner i landet skulle vara mindre än Skinnskatteberg (Bjurholm. Sorsele, Dorotea, Arjeplog, Åsele, Malå, Överkalix, Ydre och Munkfors).

Om det ändå skulle gå så att Hed får flytta till Köping är det inte mycket som tyder på att det skulle bli bättre. Proportionellt har Köpings kommun ett minst lika stort sparbeting som Skinnskatteberg. Den ekonomiska krisen slår också med än mer raka rör på Köping som är starkt beroende av fordonsindustrin med dess ohyggliga varsel. Och politiskt är det också om man så vill se på saken lika illa. En av initiativtagarna till uppropet sa i en intervju i Radio Västmanland: ”Socialdemokrater kan vara trevliga en och en, men i flock är de livsfarliga.” I Köpings kommun är flocken i själva verket än större än i Skinnskatteberg.

Det är den kapitalistiska spekulationsekonomins krasch som är yttersta orsak till nedläggningen av Heds skola. Det är inte bra för bygden när skolan försvinner och det är oklart om det ger den avsedda besparingen. Men det måste prutas i kommunens verksamhet och ansvariga för det är spekulanterna, Anders Borg och Fredrik Reinfeldt. Förslaget att byta kommuntillhörighetr förefaller huvudlöst.