Sen gammalt bestämmer partierna vilka personer som ska representera partiet i riksdag, landsting och kommunfullmäktige. Inom ramen för det antal platser som väljarna bestämt att respektive parti ska besätta, har platserna fyllts på i den ordning kandidaterna står på den av partiet fastställda valsedeln. Samtidigt är de politiska partierna inte den institution i samhället som medborgarna älskar mest. Kanske till och med tvärtom.
SOM-institutet vid Göteborgs Universitet mäter årligen
förtroendet för olika samhällsinstitutioner. Sedan mätserien börjar 1997 är
opinionsbalansen (procent med högt förtroende minus procent med lågt
förtroende) för partierna negativ.
Särskilt lågt var förtroendet i slutet av 1990-talet. Det
var över huvud taget en särskilt dålig tid för partierna. Allt färre var
partimedlemmar. Av de allt färre medlemmarna gick allt färre på möten eller
deltog i aktiviteter. Den känslomässiga bindningen till ett eller annat parti
störtdök. ”Partierna är döda” brukade man säga.
Nu tog man till olika trick för att kanalisera medborgarnas
önskemål vid sidan om partierna, eller för att stärka medborgarnas inflytande
på partiernas bekostnad. Ett av dessa var att det infördes ett
”personvalssystem” för att öka väljarnas inflytande över vilka personer som
skulle representera dem och det parti de valt att rösta på.
Idén väcktes redan i en utredning som lämnade sitt
betänkande 1977. Men något skarpt förslag blev det inte förrän nästa utredning
1993. På uppdrag av utredningen infördes ett personvalssystem försöksvis i sju
kommuner 1994 och i valet till Europaparlamentet 1995. Försöken utvärderades
1996 och från och med valet 1998 infördes personval i samtliga val.
Så här fungerar
systemet med personkryss
När saken utreddes tittade man på hur saken ordnades i en
rad andra länder. Så småningom fastnade man för det danska systemet. Så här
ordnades det nya svenska systemet: Det skapades en möjlighet för väljarna att
kryssa för en kandidat. Innan man börjar ta hänsyn till kryssen fördelas
mandaten på sedvanligt sätt mellan partierna.
Därefter räknar man personkryssen. Partiets kandidater
rangordnas efter antal kryss de har fått. Bara de kandidater som kom över en
bestämd ”spärrgräns” fick vara med i rangordningen. Spärrgränsen bestämdes till
åtta procent av de röster som partiet fått i valkretsen i riksdagsvalet och fem
procent i kommunalvalet. För små partier, särskilt i små kommuner kunde fem
procent bli väldigt låga tal, därför infördes ytterligare en regel. Om
procentspärren innebar att det krävdes mindre än 50 röster, krävdes det i
stället 50 röster för att få vara med i rangordningen. Spärrgränsen på åtta
procent i riksdagsval ändrades senare, så nu gäller fem procent för alla val.
De kandidater som kommit över spärrgränsen (fem procent
eller minst 50 kryss) får partiets platser i tur och ordning. Om inte de
personkryssade räcker till för att fylla partiets platser går man över till att
fördela platser enligt valsedeln i den ordning kandidaterna står där.
Skillnader mellan
partierna i kryssvillighet/-vänlighet
I valet 2018 valdes 12 700 ordinarie ledamöter i
fullmäktige i landets kommuner. Av dessa var det 212 stycken (1,7 procent) som
inte skulle ha blivit valda om vi inte haft systemet med personkryss. Men det
är stora variationer mellan olika delar av landet. Flest var de som valts med
enbart personkryss i Västra Götalands län (41 stycken). I Västmanlands län var
det bara två, en moderat i Fagersta och en kristdemokrat i Västerås.
Skillnaderna mellan partierna är också omfattande.
I Miljöpartiet var det nästan sju procent av de valda som
inte hade blivit valda utan personvalssystemet. I andra änden av skalan finns
Socialdemokraterna där bara två av tusen valda var på samma sätt valda med
personkryss; bara åtta personer allt som allt.
En faktor bakom variationerna mellan partierna är alldeles
säkert ideologiskt grundad. Fler än genomsnittlig andel personvalda hade
Miljöpartiet, alla de borgerliga partierna utom Moderaterna, och ”övriga
partier”. Vänstern ligger nära genomsnittet medan Socialdemokraterna har en
andel långt under medelvärdet.
Socialdemokraterna har under lång tid varit skeptiska till
själva idén om personval. Redan i den utredning som diskuterade frågan på
1970-talet reserverade sig de socialdemokratiska ledamöterna. De menade att det
kunde leda till personliga valrörelser av amerikansk modell. Underförstått att
det inte vore något vidare. Bakom motståndet låg förmodligen både en allmän
uppfattning om att valet framförallt borde handla om politikens innehåll, men
också att ett stort parti som Socialdemokraterna är en mer brokig koalition av
olika intressen, och att det då blir särskilt knepigt att hålla samman partiet.
Detta avspeglar sig bland annat i en särskild regel i partiets stadgar enligt
vilken ”organisationer och partimedlemmar [tillråds] att motverka uppkomsten av
så kallade spränglistor.”
De moderata och folkpartistiska ledamöterna å sin sida uttryckte i
ett särskilt yttrande att man helst hade sett ett personvalssystem liknande det
finska (där man måste rösta på en kandidat). De ansåg att spärrgränsen i det
föreslagna danskinspirerade systemet borde avskaffas. Så många som möjligt av
de valda skulle då fördelas efter antal personkryss.
En annan förklaring till de partivisa skillnaderna är förmodligen
partigruppernas storlek. Ju större en partigrupp är, desto större är
möjligheterna att bereda plats åt olika grupper och intressen i de valda
församlingarna, och desto mindre blir behovet att samla personkryss. Det är
talande att alla de fyra partierna med de högsta andelarna kryssvalda har färre
än tusen valda i hela landet. Bara Vänsterpartiet bryter mönstret med färre
personvalda trots att man kan mönstra bara 800 mandat.
Hur ser det ut i
Skinnskatteberg?
I valet 2018 fick samtliga partier utom Socialdemokraterna
så få röster, att spärrgränsen måste sättas till 50 röster. Socialdemokraternas
spärrgräns hamnade strax över. Det krävdes att minst 61 väljare kryssade en
kandidat för att hen skulle komma över spärren. Bara tre kandidater fick kryss
över spärrgränsen: sittande liberala kommunalrådet Carina Sándor med 211 kryss
och den socialdemokratiska utmanaren Lena Lovén Rolén med 197 kryss samt
Sverigedemokraternas Ewa Olsson Bergstedt 156 kryss. Eftersom alla tre stod
överst på sitt partis lista hade de blivit valda även utan personkryss.
Inför valet 2022 har partierna nominerat sammanlagt 91
kandidater. Om man räknar med de röstetal som gällde 2018 och med fullmäktiges
minskade storlek till 25 ledamöter skulle 48 kandidater gå åt för att fylla
partiernas platser som ordinarie ledamöter eller ersättare. Kvar blir då 43
nominerade som inte blir valda. Det är bland dessa man får söka dem, som skulle
kunna bli kryssraketer och ta sig in i fullmäktige.
Bland de sex moderater som riskerar att hamna utanför finns Angelique Nyström, som redan i valet
2018 fick fler personkryss (20) än partiets gruppledare Bo Öberg (12). En annan tänkbar kryssmagnet för moderata väljare
skulle kunna vara Sara Pettersson Ruyter,
som gjort goda insatser som förtroendevald revisor, under en period också också
ordförande i kommunrevisionen. Många skulle nog tycka att dessa vore ett bättre
alternativ än partiets toppkandidater Bo Öberg och den sparkade kommunchefen Marie Tollefsen Markström.
Socialdemokraterna hade en del problem i samband med sina
nomineringar. Valberedningen hade föreslagit att kommunalrådet Lena Lovén Rolén
skulle bytas ut mot Tony Bölja, som i 2018 års val hade samlat på sig
personkryss strax under spärrgränsen (54 kryss). Vid nomineringsmötet var Lovén
Roléns anhängare i majoritet och hon återinsattes på första listplats. Bölja
bestämde sig då för att helt dra tillbaka sin kandidatur. Vid fullmäktige i maj
avsa han sig dessutom sitt nuvarande mandat i fullmäktige. Socialdemokraterna
har därmed gått miste om en företrädare med djup facklig förankring.
Bland 15 S-kandidater som hamnar utanför fullmäktige märks Aneth Arvidsson. Hon satt i den
valberedning som hade föreslagit Bölja som kommunalrådskandidat, och hon har en
lång politisk erfarenhet bland annat som ordförande i fullmäktige, ordförande i
direktionen för utbildningsförbundet NVU och ordförande i den lokala
socialdemokratiska arbetarkommunen. I valet 2018 attraherade hon 9 personkryss,
vilket mot bakgrund av Socialdemokraternas motvilja mot personval inte är så
dåligt. Jag tror att Arvidsson kan vara en möjlig personvalsvinnare för
Socialdemokraterna.
Vänsterpartiet har nio kandidater som med 2018 års
valresultat inte får plats i fullmäktige. Bland dessa finns flera starka namn,
som säkert kommer att attrahera personväljare. Där finns t ex Sheila Imamovic Skog, som
är en känd och uppskattad person i Skinnskatteberg. Under den gångna våren har
hon särskilt gjort sig bemärkt genom sin drivande roll i Folkinitiativet för en
folkomröstning i den infekterade brandstationsfrågan, men också i den
partiöverskridande manifestationen för fred och solidaritet med Ukraina den 30
april.
Centern har bara nominerat fyra kandidater. Om deras
valresultat från 2018 står sig, blir det bara en kandidat kvar utan
fullmäktigeuppdrag. Alldeles otroligt är det väl inte att denna kandidat – Barbro von Walden, väl känd åtminstone
i den södra kommundelen från f d macken i Bernshammar – skulle kunna dra till
sig personkryss. Toppkandidaten Rolf
Andersson, mer känd som Sillbo, fick
2018 bara 15 personkryss. Von Walden samlade 2018 på sig tre kryss, inte heller
så imponerande.
Liberalerna och Sverigedemokraterna har på sina valsedlar 11
respektive 6 kandidater på ”överblivna listan”. Ingen av de liberala kandidater
som också var med 2018 verkar vara någon kryssmagnet. Fyra kryss var det mesta
någon hade dragit till sig. Å andra sidan fick det nya toppnamnet Gabriel Andersson bara 29 kryss. Fast
då var han ju sosse. Av de sex sverigedemokraterna fanns ingen med i valet
2018, så någon uppfattning om deras attraktionskraft på personkryssare är
okänd.
Så här gör man
Om du vill rösta på någon speciell kandidat gör du så här.
Välj valsedeln för det parti du vill rösta på. Leta rätt på din kandidat och
sätt ett kryss i rutan före namnet. Det får bara finnas ett kryss. Du får inte
stryka eller skriva till några namn.
Lätt som en plätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar