fredag 27 maj 2022

När du i valet kryssar...


Sen gammalt bestämmer partierna vilka personer som ska representera partiet i riksdag, landsting och kommunfullmäktige. Inom ramen för det antal platser som väljarna bestämt att respektive parti ska besätta, har platserna fyllts på i den ordning kandidaterna står på den av partiet fastställda valsedeln. Samtidigt är de politiska partierna inte den institution i samhället som medborgarna älskar mest. Kanske till och med tvärtom.

SOM-institutet vid Göteborgs Universitet mäter årligen förtroendet för olika samhällsinstitutioner. Sedan mätserien börjar 1997 är opinionsbalansen (procent med högt förtroende minus procent med lågt förtroende) för partierna negativ.


Särskilt lågt var förtroendet i slutet av 1990-talet. Det var över huvud taget en särskilt dålig tid för partierna. Allt färre var partimedlemmar. Av de allt färre medlemmarna gick allt färre på möten eller deltog i aktiviteter. Den känslomässiga bindningen till ett eller annat parti störtdök. ”Partierna är döda” brukade man säga.

Nu tog man till olika trick för att kanalisera medborgarnas önskemål vid sidan om partierna, eller för att stärka medborgarnas inflytande på partiernas bekostnad. Ett av dessa var att det infördes ett ”personvalssystem” för att öka väljarnas inflytande över vilka personer som skulle representera dem och det parti de valt att rösta på.

Idén väcktes redan i en utredning som lämnade sitt betänkande 1977. Men något skarpt förslag blev det inte förrän nästa utredning 1993. På uppdrag av utredningen infördes ett personvalssystem försöksvis i sju kommuner 1994 och i valet till Europaparlamentet 1995. Försöken utvärderades 1996 och från och med valet 1998 infördes personval i samtliga val.

Så här fungerar systemet med personkryss

När saken utreddes tittade man på hur saken ordnades i en rad andra länder. Så småningom fastnade man för det danska systemet. Så här ordnades det nya svenska systemet: Det skapades en möjlighet för väljarna att kryssa för en kandidat. Innan man börjar ta hänsyn till kryssen fördelas mandaten på sedvanligt sätt mellan partierna.

Därefter räknar man personkryssen. Partiets kandidater rangordnas efter antal kryss de har fått. Bara de kandidater som kom över en bestämd ”spärrgräns” fick vara med i rangordningen. Spärrgränsen bestämdes till åtta procent av de röster som partiet fått i valkretsen i riksdagsvalet och fem procent i kommunalvalet. För små partier, särskilt i små kommuner kunde fem procent bli väldigt låga tal, därför infördes ytterligare en regel. Om procentspärren innebar att det krävdes mindre än 50 röster, krävdes det i stället 50 röster för att få vara med i rangordningen. Spärrgränsen på åtta procent i riksdagsval ändrades senare, så nu gäller fem procent för alla val.

De kandidater som kommit över spärrgränsen (fem procent eller minst 50 kryss) får partiets platser i tur och ordning. Om inte de personkryssade räcker till för att fylla partiets platser går man över till att fördela platser enligt valsedeln i den ordning kandidaterna står där.

Skillnader mellan partierna i kryssvillighet/-vänlighet

I valet 2018 valdes 12 700 ordinarie ledamöter i fullmäktige i landets kommuner. Av dessa var det 212 stycken (1,7 procent) som inte skulle ha blivit valda om vi inte haft systemet med personkryss. Men det är stora variationer mellan olika delar av landet. Flest var de som valts med enbart personkryss i Västra Götalands län (41 stycken). I Västmanlands län var det bara två, en moderat i Fagersta och en kristdemokrat i Västerås. Skillnaderna mellan partierna är också omfattande.

I Miljöpartiet var det nästan sju procent av de valda som inte hade blivit valda utan personvalssystemet. I andra änden av skalan finns Socialdemokraterna där bara två av tusen valda var på samma sätt valda med personkryss; bara åtta personer allt som allt.

En faktor bakom variationerna mellan partierna är alldeles säkert ideologiskt grundad. Fler än genomsnittlig andel personvalda hade Miljöpartiet, alla de borgerliga partierna utom Moderaterna, och ”övriga partier”. Vänstern ligger nära genomsnittet medan Socialdemokraterna har en andel långt under medelvärdet.

Socialdemokraterna har under lång tid varit skeptiska till själva idén om personval. Redan i den utredning som diskuterade frågan på 1970-talet reserverade sig de socialdemokratiska ledamöterna. De menade att det kunde leda till personliga valrörelser av amerikansk modell. Underförstått att det inte vore något vidare. Bakom motståndet låg förmodligen både en allmän uppfattning om att valet framförallt borde handla om politikens innehåll, men också att ett stort parti som Socialdemokraterna är en mer brokig koalition av olika intressen, och att det då blir särskilt knepigt att hålla samman partiet. Detta avspeglar sig bland annat i en särskild regel i partiets stadgar enligt vilken ”organisationer och partimedlemmar [tillråds] att motverka uppkomsten av så kallade spränglistor.”

De moderata och folkpartistiska ledamöterna å sin sida uttryckte i ett särskilt yttrande att man helst hade sett ett personvalssystem liknande det finska (där man måste rösta på en kandidat). De ansåg att spärrgränsen i det föreslagna danskinspirerade systemet borde avskaffas. Så många som möjligt av de valda skulle då fördelas efter antal personkryss.

En annan förklaring till de partivisa skillnaderna är förmodligen partigruppernas storlek. Ju större en partigrupp är, desto större är möjligheterna att bereda plats åt olika grupper och intressen i de valda församlingarna, och desto mindre blir behovet att samla personkryss. Det är talande att alla de fyra partierna med de högsta andelarna kryssvalda har färre än tusen valda i hela landet. Bara Vänsterpartiet bryter mönstret med färre personvalda trots att man kan mönstra bara 800 mandat.

Hur ser det ut i Skinnskatteberg?

I valet 2018 fick samtliga partier utom Socialdemokraterna så få röster, att spärrgränsen måste sättas till 50 röster. Socialdemokraternas spärrgräns hamnade strax över. Det krävdes att minst 61 väljare kryssade en kandidat för att hen skulle komma över spärren. Bara tre kandidater fick kryss över spärrgränsen: sittande liberala kommunalrådet Carina Sándor med 211 kryss och den socialdemokratiska utmanaren Lena Lovén Rolén med 197 kryss samt Sverigedemokraternas Ewa Olsson Bergstedt 156 kryss. Eftersom alla tre stod överst på sitt partis lista hade de blivit valda även utan personkryss.

Inför valet 2022 har partierna nominerat sammanlagt 91 kandidater. Om man räknar med de röstetal som gällde 2018 och med fullmäktiges minskade storlek till 25 ledamöter skulle 48 kandidater gå åt för att fylla partiernas platser som ordinarie ledamöter eller ersättare. Kvar blir då 43 nominerade som inte blir valda. Det är bland dessa man får söka dem, som skulle kunna bli kryssraketer och ta sig in i fullmäktige.

Bland de sex moderater som riskerar att hamna utanför finns Angelique Nyström, som redan i valet 2018 fick fler personkryss (20) än partiets gruppledare Bo Öberg (12). En annan tänkbar kryssmagnet för moderata väljare skulle kunna vara Sara Pettersson Ruyter, som gjort goda insatser som förtroendevald revisor, under en period också också ordförande i kommunrevisionen. Många skulle nog tycka att dessa vore ett bättre alternativ än partiets toppkandidater Bo Öberg och den sparkade kommunchefen Marie Tollefsen Markström.

Socialdemokraterna hade en del problem i samband med sina nomineringar. Valberedningen hade föreslagit att kommunalrådet Lena Lovén Rolén skulle bytas ut mot Tony Bölja, som i 2018 års val hade samlat på sig personkryss strax under spärrgränsen (54 kryss). Vid nomineringsmötet var Lovén Roléns anhängare i majoritet och hon återinsattes på första listplats. Bölja bestämde sig då för att helt dra tillbaka sin kandidatur. Vid fullmäktige i maj avsa han sig dessutom sitt nuvarande mandat i fullmäktige. Socialdemokraterna har därmed gått miste om en företrädare med djup facklig förankring.

Bland 15 S-kandidater som hamnar utanför fullmäktige märks Aneth Arvidsson. Hon satt i den valberedning som hade föreslagit Bölja som kommunalrådskandidat, och hon har en lång politisk erfarenhet bland annat som ordförande i fullmäktige, ordförande i direktionen för utbildningsförbundet NVU och ordförande i den lokala socialdemokratiska arbetarkommunen. I valet 2018 attraherade hon 9 personkryss, vilket mot bakgrund av Socialdemokraternas motvilja mot personval inte är så dåligt. Jag tror att Arvidsson kan vara en möjlig personvalsvinnare för Socialdemokraterna.

Vänsterpartiet har nio kandidater som med 2018 års valresultat inte får plats i fullmäktige. Bland dessa finns flera starka namn, som säkert kommer att attrahera personväljare. Där finns t ex Sheila Imamovic Skog, som är en känd och uppskattad person i Skinnskatteberg. Under den gångna våren har hon särskilt gjort sig bemärkt genom sin drivande roll i Folkinitiativet för en folkomröstning i den infekterade brandstationsfrågan, men också i den partiöverskridande manifestationen för fred och solidaritet med Ukraina den 30 april.

Centern har bara nominerat fyra kandidater. Om deras valresultat från 2018 står sig, blir det bara en kandidat kvar utan fullmäktigeuppdrag. Alldeles otroligt är det väl inte att denna kandidat – Barbro von Walden, väl känd åtminstone i den södra kommundelen från f d macken i Bernshammar – skulle kunna dra till sig personkryss. Toppkandidaten Rolf Andersson, mer känd som Sillbo, fick 2018 bara 15 personkryss. Von Walden samlade 2018 på sig tre kryss, inte heller så imponerande.

Liberalerna och Sverigedemokraterna har på sina valsedlar 11 respektive 6 kandidater på ”överblivna listan”. Ingen av de liberala kandidater som också var med 2018 verkar vara någon kryssmagnet. Fyra kryss var det mesta någon hade dragit till sig. Å andra sidan fick det nya toppnamnet Gabriel Andersson bara 29 kryss. Fast då var han ju sosse. Av de sex sverigedemokraterna fanns ingen med i valet 2018, så någon uppfattning om deras attraktionskraft på personkryssare är okänd.

Så här gör man

Om du vill rösta på någon speciell kandidat gör du så här. Välj valsedeln för det parti du vill rösta på. Leta rätt på din kandidat och sätt ett kryss i rutan före namnet. Det får bara finnas ett kryss. Du får inte stryka eller skriva till några namn.

Lätt som en plätt.

Rättelse
Aneth finns inte kvar på Socialdemokraternas valsedel. Något har hänt mellan det att valsedeln publicerades på sossarnas FB-sida och nu. Det meddelar Elisabeth. Så den som tänkte rösta på Aneth fick tji. Men jag är säker på att det i något annat parti kan finnas starka kandidater med åsikter som ligger nära Aneths att kryssa.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar