Så vaknade vi till ett valresultat som innebar att ingen
visste någonting vare sig hur landet eller kommunerna ska styras de kommande
åren. Många, till och med förlorare utropade sig till segrare. Den nya
kristdemokratiska partiledaren meddelade ilsket, som om det gällde Saddam Hussein, att Stefan Löfven skulle störtas. ”Kul”
utbrast den nye lille moderatledaren som förlorat valet men som ändå enligt
honom själv ska bli statsminister.
Opinionsmätningarna spådde att Socialdemokraterna,
Miljöpartiet och Moderaterna skulle förlora stort. Vinnare skulle
Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och kanske Centern bli. Alla dessa
förändringar kunde mer eller mindre kopplas till flyktingfrågan, eller udlændingene som de med avsmak säger i
vårt södra grannland.
Socialdemokraterna förväntades förlora internationalistiskt
sinnade väljare på grund av att deras udlændingspolitik
har danmarkiserats sedan hösten 2005. Dessa förväntades rösta på Vänsterpartiet
som skulle räkna in en valvinst. Till en del gick det också så här, även om
effekterna var mindre än vad många väntat.
Och på sina håll blev det tvärtom. Jag var på
Vänsterpartiets valvaka i Skinnskatteberg. Och döm om vår besvikelse men också förvåning
när S ökade sin röstandel medan V minskade. Och när vi såg oss om i
grannkommunerna var det samma resultat både i Fagersta och Norberg. Fler
S-röster och färre V-röster. Det kunde väl knappast vara något speciellt med
geografin i norra Västmanland.
Den förlorande
periferin mitt i landet danmarkiseras
Idag har jag tittat igenom statistiken för kommunalvalet i
samtliga rikets kommuner. Det visar sig då att det finns 17 kommuner med detta
avvikande resultat för de båda ”röda” partierna. Listan finns i slutet av
inlägget. De 17 har mycket gemensamt. Man kan säga, att tio av dem ligger i
Bergslagen (Värmlands, Örebro, Västmanlands län samt södra Dalarna). Inte mindre
än sex heter ‑fors eller ‑berg. Sju av kommunerna bildar till och med ett
sammanhängande geografiskt område i östra Värmland, södra Dalarna och norra
Västmanland.
Men de har mer gemensamt. Under de drygt 40 åren från 1970
till 2012 minskade befolkningen i flera av kommunerna med 15 – 25 procent. Industrisysselsättningen
minskade i flera av dem med över 25 procent. Alla ligger i inlandet och långt
från större städer. Där finns inga högskolor. Där går inga motorvägar. Endast i
ett fåtal av dem stannar tåget. Här härskar den väldiga granskogen. Dessa 17
kommuner är en alldeles annan miljö än storstäderna, deras kranskommuner och
universitets- och högskolestäderna. Dessa 17 kommuner är en periferi mitt inne
i landet. Här har man förlorat på globalisering och internationalisering, på
omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle. Man är utanför.
Att det inte blev en överströmning av internationalistiskt
sinnade S-väljare till Vänsterpartiet får nog förstås så att det inte fanns
särskilt många sådana här i skogen. Inte bara partiet utan jämväl folket har
danmarkiserats. Man behöver förstås inte tillägga att framgångarna för de öppet
främlingsfientliga Sverigedemokraterna inte heller uteblev.
Om inte de partier som kämpar för internationell solidaritet
ska utplånas i den miljön har de två val. Antingen får de anpassa sig till
omgivning och även de danmarkiserats. Eller så får de försöka ändra
inställningen i samhället. En folkrörelse mot populismen borde övertyga
människorna i den förlorande periferin att populismen och danmarkiseringen bara
syftar till att splittra dem som är i underläge. Man får det inte själv bättre
ställt bara därför att man lyckas trampa ned någon annan på den nedersta pinnen
på den fullskitna hönsstegen. En regionalpolitik som inte låter hela landsändar
halka efter är förstås lösningen, men den kan bara komma till stånd genom tryck
nedifrån på den hel- och halvpopulistiska statsmakten. En ändrad hållning till
internationell solidaritet är bara första steget. Andra steget blir att
organisera de efterlämnade för att pressa centralstaten.
Så det lokala: Vad
ska ske i det nya parlamentariska läget i Skinnskattebergs kommun?
Efter valnattens rösträkning blev mandatfördelningen i
kommunen: Socialdemokraterna 13 mandat (+1 sen förra valet), Vänsterpartiet 1 (-1),
Miljöpartiet 0 (-1), Liberalerna 7 (-3), Centern 2 (+/- 0), Moderaterna 2 (+/-
0), Sverigedemokraterna 6 (+4). Under den förra mandatperioden styrde de
borgerliga med 14 mandat beroende av SD:s röster. Oppositionen utgjordes av de
rödgröna partierna med 15 mandat. Årets val har ökat skillnaden mellan blocken.
De rödgröna (eller rödröda sedan Mp kastat in handduken) får 14 platser i
fullmäktige mot de borgerligas 11.
Men risken finns att de borgerliga upprepar tricket från
2014 och går ihop med SD. Många tror dock att tillbakagången för Liberalerna i
Skinnskatteberg – partiets skyltskåp – hänger ihop med samverkan med SD. Om
inte detta lägger en hämsko på lusten att styra återstår bara en
blocköverskridande koalition, eftersom S uttryckligen vägrar att ha med SD att
göra.
Om inte en sådan koalition ska bli onödigt stor (ju större
desto dyrare) finns följande alternativ kvar:
- S+V+C får 16 av 31 platser
- S+V+M får också 16 av 31 platser
- S+L får 20 av 31 platser
Med det stukade Vänsterpartiet får det lov att bli Socialdemokraternas Lena Lovén Rolén som måste vara först på bollen.
Lena, nu ligger bollen hos dig! Foto: Sveriges Radio |
De sjutton
S-plus/V-minus-kommunerna
Jönköpings län
Mullsjö
Vetlanda
Kalmar län
Nybro
Värmlands län
Eda
Grums
Munkfors
Storfors
Örebro län
Hällefors
Ljusnarsberg
Västmanlands län
Fagersta
Norberg
Skinnskatteberg
Dalarnas län
Malung-Sälen
Smedjebacken
Gävleborgs län
Ljusdal
Norrbottens län
Överkalix
Övertorneå
Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar