Den förtroendevalda kommunrevisionen

Med anledning av den nya mandatperioden gjorde jag den 27 april ett inlägg i Skinnskattebergs kommunfullmäktige med en presentation av den nyvalda kommunrevisionen och information om revisionens verksamhet. På allmän begäran publicerar jag här detta inlägg.

Jag skulle först vilja tacka för förtroendet att ni har valt mig till ordförande i kommunrevisionen. Det var med stort intresse som jag följde diskussionen i fullmäktige i samband med valet. Anledningen till att jag nu har bett om att få ordet här på fullmäktige är att jag vill ta tillfället i akt att berätta lite om revisionen och dess arbete. Det är ju en ny mandatperiod och det finns en del nyvalda bland er. Det är också en nyvald revisionsgrupp. Jag är den ende kvarvarande från förra mandatperiodens revisionsgrupp.

De övriga revisorerna är Karin Lindström som också är vice ordförande i revisionen, Susann Andehede, Leena Berglund och Christina Stenberg. Köns- och åldersfördelningen är mycket annorlunda än förra perioden. Nu fyra kvinnor och en man, då fem män. Genomsnittsåldern har sjunkit med 15 år.

Revisionen arbetar på uppdrag av kommunfullmäktige och vår uppgift är att granska kommunens nämnder och styrelser. I vår kommun betyder det att det framförallt är kommunstyrelsen som granskas.

Syftet med revisionens granskning är tudelat. Det handlar dels om att förbättra den kommunala verksamheten, men det handlar också om att utkräva ansvar. Man kan också säga att själva granskningsarbetet är tudelat, men på en annan ledd.

Dels sysslar vi med kommunens räkenskaper. Är redovisningen i ordning enligt lagar och god redovisningssed. Dels sysslar vi med vad som brukar kallas effektivitets- eller förvaltningsrevision. Båda delarna är förstås viktiga, men min personliga uppfattning är att de förtroendevalda revisorerna ska lägga krutet framförallt på effektivitetsrevisionen. I båda uppgifterna biträds vi av sakkunniga biträden, konsulter som revisionen själv har upphandlat. För närvarande anlitar vi revisionsbyrån KPMG. Konsulterna är utomordentligt sakkunniga när det gäller räkenskapsgranskningen medan vi som förtroendevalda i kommunen och kommunmedlemmar har mer av de lokala kunskaper som krävs för att granska och förbättra kommunens verksamhet.

Vi har resurser för att genomföra en eller två fördjupade granskningar årligen. Under perioden gjorde vi sådana granskningar av genomförandet av cykelparken, anläggningen av vattenledningen från Färna, kommunens styrsystem, kommunens politiska organisation, räkenskapssammandraget och en uppföljning av vad som hänt efter våra tidigare granskningar. Vi har idag beslutat att genomföra en granskning av kommunens system för intern kontroll.

I alla de genomförda granskningarna har vi upptäckt brister, som i flera fall lett till åtgärder. När det gällde vattenledningen var ju grundproblemet de skenande kostnaderna. Detta har lett till att en plan för styrning av stora projekt har beslutats. Utredningen av styrsystemet riktade kritik mot att det inte fanns mätbara mål att utvärdera verksamheten emot. Vi har noterat att arbete pågår för att utarbeta sådana mätbara mål. Och utvärderingen av organisationen har lett fram till förslag som för närvarande är på remiss till de politiska partierna.

Så här ska utvärdering idealt fungera. Granskning i efterhand uppdagar brister och föranleder korrigeringar och nya beslut. Vår uppgift är att upptäcka och påtala bristerna, men inte att utforma nya förslag.

Att utkräva ansvar

Men ibland är bristerna så allvarliga att det inte bara räcker att korrigera kursen. Det kan också vara nödvändigt att utkräva ansvar. Detta sker i samband med årsredovisningen. När fullmäktige behandlar årsredovisningen för 2014 kommer revisorerna att lämna en revisionsberättelse där vi tar ställning i frågan om ansvarsfrihet. Det är då förra mandatperiodens revisorsgrupp som uttalar sig.

Det finns tre nivåer av instrument som vi kan använda i revisionsberättelsen. På den första, minst allvarliga nivån, kan vi nöja oss med att rikta kritik mot kommunstyrelsen, miljö- och byggnadsnämnden eller enskilda förtroendevalda dock utan att detta påverkar ansvarsutkrävandet. Sådan kritik har vi under den gångna mandatperioden riktat mot kommunstyrelsen för att man inte har förmått att utveckla målstyrningssystemet. På nästa nivå kan vi rikta en anmärkning. Detta har skett två gånger – dels i fråga om vattenledningsprojektet, dels i fråga om bristerna i målstyrningen. 

Om revisorerna riktar en anmärkning ska fullmäktige ta ställning. I vattenledningsfrågan beslöt fullmäktige att ansluta sig till revisorernas förslag och rikta en anmärkning mot kommunstyrelsen.

Det skarpaste instrumentet i verktygslådan är att föreslå vägrad ansvarsfrihet. Om kommunstyrelsen, en nämnd eller enskilda förtroendevalda vägras ansvarsfrihet kan fullmäktige avsätta den eller de felande. Det är också möjligt att kräva skadestånd av den eller dem som vållat skada. Också vägrad ansvarsfrihet är förstås något som fullmäktige ska ta ställning till.

Ytterst är det i det demokratiska systemet väljarna som får utkräva ansvar genom att inte välja om politiker som felar. I de fall som var aktuella under förra mandatperioden var detta en svår uppgift för väljarna eftersom de beslut som kritiserades hade tagits i samförstånd mellan alla de politiska partierna. Det är uppenbart att de partipolitiska motsättningarna i det nya fullmäktige har skärpts. Det finns de som beklagar detta, men faktum är att det underlättar väljarnas uppgift. Om revisionen påtalar brister i den kommunala verksamheten kommer det att vara mer uppenbart även för väljarna vem eller vilka som bär ansvaret.

Jag ska nämna några av de grunder för ansvarsutkrävande som kan bli aktuella. Sveriges Kommuner och Landsting redovisar ansvarsfall i åtta olika kategorier:

• Bristande måluppfyllelse: Styrelsen har inte lyckats förverkliga de av fullmäktige beslutade målen.
• Bristande styrning, ledning, uppföljning och kontroll: Detta är definitivt den oftast förekommande anledningen till anmärkningar eller avstyrkt ansvarsfrihet. I våra anmärkningar mot hanteringen av vattenledningsprojektet var detta den centrala punkten.
• Ej rättvisande redovisning
• Ekonomisk skada: Styrelsens agerande har lett till ekonomisk skada för kommunen
• Förtroendeskada
• Icke lagenlig verksamhet, brottslig gärning: Brottslig gärning kan t ex vara korruption. I övrigt handlar det ofta om överträdelser av lagen om offentlig upphandling eller överträdelser av kommunallagen.
• Obehörigt beslutsfattande: Den eller de beslutande har fattat beslut som de inte hade rätt att fatta.
• Otillräcklig beredning av ärenden: Fullmäktige måste få ett fullständigt och genomarbetat beslutsunderlag för sina beslut.

Revisionens integritet

Slutligen några ord om revisionens integritet som jag redan tidigare var inne på. Vi är alla i princip valda på partipolitiska mandat, men ska inte bedriva partipolitisk i våra uppdrag. Det här är något som det i den allmänna debatten har riktats mycket kritik emot. Men min erfarenhet från den gångna mandatperioden är att vi har lyckats med uppgiften att hålla partitaktiska överväganden borta från granskningsverksamheten. Det finns så några arrangemang avsedd att stärka vår oberoende ställning. 

Ett sådant arrangemang är att revisionens budget inte bereds av kommunstyrelsen utan av fullmäktiges presidium. Ett annat är att revisionen för sin egen förvaltning och för granskningsarbete inte anlitar kommunstyrelsens förvaltning. Istället har revisionen i sina sakkunniga biträden sin egen förvaltning. Dessa har upphandlats av revisionen själv.

Jag har redan nämnt att revisionen inte har till uppgift att utforma politiska beslut. Uppgiften är att hitta brister och att därigenom ta initiativ till att något görs, men inte vad som ska göras. På samma sätt är det revisionen själv som beslutar om vad som ska granskas. Ingen kan ge revisionen i uppdrag att granska eller utreda bestämda förhållanden.

Detta hindrar inte att revisionen tacksamt tar emot tips och förslag. Jag skulle vilja uppmana er alla som förtroendevalda att om ni upplever att det finns förhållanden som borde granskas, att ni tar kontakt med någon av revisorerna. Samma uppmaning kan riktas till kommunens personal och till kommunmedlemmarna. Utan ett inflöde av idéer från dem som väl känner kommunen står vi oss slätt i arbetet att genom granskning och utvärdering förbättra verksamheten.

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.