Kommuner med rödgrönt styre satsar mer på skolan

I diskussionen om skolan ska vara kommunal eller statlig har det ibland påståtts att det finns ogina kommuner som prioriterar ned skolan och satsar mindre än andra. Om det spelar så stor roll vet man inte, eftersom det är väldigt oklart med sambandet mellan resurser och kvalitet i skolan. Men det kan kanske ändå vara av intresse att se vilka kommuner det är som prioriterar ned skolan ekonomiskt.

Det finns förstås en rad förhållanden som kommunen inte själv kan påverka som har betydelse för vad det kostar att driva runt skolan. Sådana omständigheter kallas ibland ”strukturella”. Om man ska se hur skolan prioriteras av kommunen och dess beslutsfattare borde man först undersöka hur sådana strukturella faktorer verkar och s a s rensa kostnaderna för strukturella olikheter.

Många kommunala verksamheter påverkas av hur stor kommunen är. I de flesta fall handlar det om stordriftsfördelar. Kostnaden per elev borde förväntas bli lägre i folkrika kommuner än i småkommuner. Skolverket har publicerat en uppsättning strukturfaktorer: Det handlar om befolkningens ålderssammansättning, andel med utländskt medborgarskap, andel kortutbildade, andel barn i bidragsberoende hushåll, befolkningstäthet, tätortsgrad, politiskt styre och skattekraft per invånare.

En statistisk analys (regressionsanalys) av samtliga dessa utom politiskt styre ger till resultat att de viktigaste strukturegenskaperna för kostnaden per elev i grundskolan är folkmängden, andel i åldrarna 6-15 år, andelen utländska medborgare, befolkningstätheten och skattekraften. Kostnaderna är större i små kommuner, kommuner med få barn i skolåldern, många invandrare, glest befolkade och med hög skattekraft. Omvänt är det billigare att driva grundskola i stora kommuner, kommuner med många barn i skolåldern, få invandrare, tätt befolkade och låg skattekraft. För den tekniskt särskilt intresserade ser modellen ut så här:

	B	Beta	Signifikans
Konstant	107.629		0,000
Procent 6 – 15 år	-1.694	-0,264	0,000
Procent utländska medborgare	534	0,124	0,005
Glesbebygd	18	0,544	0,000
Skattekraft	0,08	0,176	0,001
Ln(folkmängd)	-1.879	-0,19	0,001

R² = 0,52

Modellens förklaringskraft är ganska hög. Inte mindre än 52 procent av skillnaderna i elevkostnad i grundskolan kan förklaras med de här strukturfaktorerna. Med hjälp av modellens koefficienter kan man räkna ut vilken kostnad man utifrån strukturen skulle vänta sig i varje kommun. En jämförelse av dessa beräkningar med de faktiska kostnaderna kan ses som ett mått på hur kommunen prioriterar. Om de faktiska kostnaderna är lägre än vad de strukturella faktorerna kräver är grundskolan lågt prioriterad och omvänt om de faktiska kostnaderna är högre satsar man mer på skolan än man måste.

Det visar sig att kommuner med rött eller rödgrönt styre satsar i medeltal ungefär 460 kronor mer per elev än vad strukturfaktorerna kräver. Omvänt satsar kommuner med borgerligt eller blocköverskridande styre i genomsnitt 270 kronor mindre än vad de borde vara tvungna.

Ett annat sätt att se på saken är att titta på topp-20: De kommuner som satsar mest utöver vad strukturmodellen förutser. De kan jämföras med botten-20: De kommuner som satsar minst i förhållande till den sociala strukturen.

	Topp 20	Botten 20	Alla kommuner
Borgerligt eller blocköverskridande styre	55 %	75 %	63 %
Rött eller rödgrönt styre	45 %	25 %	37 %

Av ”toppenkommunerna” har ungefär hälften rött eller rödgrönt styre medan tre fjärdedelar av ”bottenkommunerna” har borgerligt eller blocköverskridande styre.

Sambanden med politiska förhållanden i kommunerna är ganska svaga. Det är t ex så att om man lägger till olika politiska egenskaper till regressionsmodellen så blir de inte signifikanta. Men sambanden har ändå en väldigt tydlig riktning: I genomsnitt är det röda/rödgröna kommuner som satsar mer på skolan medan de borgerliga prioriterar ner skolan.

Ett förstatligande av skolan skulle förstås radera ut dessa skillnader och tvinga de rödgröna kommunerna att sänka sina skolkostnader. Vore det inte bättre och enklare för den borgerliga regeringen och major Björklund att städa framför sin egen dörr och förmå sina egna i kommunerna att satsa mer på skolan?