Det går lika bra utan

Av någon anledning har det utbrutit en diskussion om monarkins vara eller inte.

Argumenten mot monarkin är så självklara att de egentligen inte borde behöva upprepas. Regeringsformens "All offentlig makt i Sverige utgår från folket" utesluter ju en kung med makt. Den offentliga makten ligger antingen hos folket, dess valda ombud eller myndigheter underställda de valda ombuden. Kungen är ingendera.

Bakom regeringsformen ligger den så kallade Torekovkompromissen 1971. De borgerliga fick ha kvar sin kung som formell statschef medan socialdemokraterna fick igenom att samtliga politiska befogenheter togs bort från ämbetet. Kungen har inte ens någon roll i regeringsbildandet, vilket annars är en funktion även för kungar i monarkier med en huvudsakligen ceremoniell statschef.

Förespråkarna för monarkin brukar påstå att kungen har en nationellt sammanhållande funktion, att han har stor betydelse för marknadsföringen av svenska produkter utomlands samt att presidentval kostar pengar. De båda första påståendena är helt obestyrkta. Ingen vet något om det är så. Presidentval kostar pengar i t ex USA, men inte många cent i t ex ett land som Tyskland.

Den frejdige Göran Hägg har föreslagit ett återinförande av det medeltida valkungadömet. Jag har inte läst Häggs bok, men man kan ha invändningar. Det var såklart inte folket som valde under medeltiden, men även om så vore, så är en allvarlig brist med valkungadömet att kungen valdes för livstid. Enda sättet att bli av med en misshaglig kung var då att avkorta livstiden. Detta förekom. Statsvetaren Bernard Manin har påpekat att demokratin kräver att de valda utsätts för återkommande val. Utan återkommande val kan väljarna inte utkräva ansvar. Om man inte tar livet av styresmännen förstås.

Jag förstår egentligen inte varför ingen har upptäck storheten med Torekovkompromissen. Vad man åstadkom - och vad som har fungerat bra i ett kvarts sekel - är ju i praktiken ett statsskick helt utan statschef. Till-namnet-statschefen har inga statschefsuppgifter. Och det går ju bra.

Detta kunde bli en svensk innovation: Ett statsskick som varken är monarki eller republik (åtminstone om republik betyder att det finns en president som är statschef). Medeltida bråte i form av valda eller ärvda kungar klarar vi oss bra utan i världens modernaste land.

I den stora jämförande studien av politiska kulturer - World Values Survey - är ju Sverige det mest sekulariserade och och minst traditionella av alla länder.

Ned med monarkin - inför nonarki!