Gipshelvetet

Interiör från Parkrummet i Lillevilla

Under de senaste veckorna har vi monterat gipsskivor på väggarna i Lillevilla. Skivorna är tunga som bly och sköra som äggskal. Det blir skivskarvar och diverse skavanker som måste spacklas. Det är sen nästan omöjligt att slipa spacklet så att det inte syns diverse bugglor genom färgen. Ett rent helvete med andra ord. Alla som överväger att montera väggips avråds härmed å det bestämdaste. Det är detta gipshelvete som är främsta skälet till att jag har vanskött bloggen på senaste tid. Men nu börjar vi se ljuset i slutet av tunneln. Bara det inte är tåget (haha!).

Sen har det ju också handlat mycket om att hålla efter föräldrarna till Julian och Emilia, så att de sköter dem på bästa sätt. Jag är ju sen 33, snart 34, år expert på spädbarnsvård (obs! ironi).

Men håll ut kära läsare. Gipshelvetet är snart över och barnbarnens föräldrar vill nog snart inte ha några goda råd. Dessutom planerar vi och jag ett antal resor framöver, som jag hoppas kunna rapportera om här. Det handlar om Stockholm, om Potsdam och sist men inte minst om Fagersta. Rapporten från Fagersta tror jag ska kunna ge några godbitar för den kommunalpolitiskt intresserade.