Vad firar vi på nationaldagen?

För 44 år sen disputerade jag för doktorsexamen. Det var inte någon särskilt märkvärdig ceremoni. Jag hade gjort upp med opponenten om klädkod. Det fick bli vanliga jeans och som en eftergift åt konvenansen virkad slips. Jag har medverkat i disputationer i Norge som pågått i tre dagar och där själva huvudnumret föregås av ”den akademiska processionen” med dekanus i spetsen. En kollega som skulle opponera vid en finländsk disputation ringde och frågade om klädkod och ceremoniel. Han hörde hur hen i andra änden av tråden satte näsan i vädret: ”Här i Finland är frack en självklarhet”.

Ett försök till förklaring kan vara att universiteten var en viktig del av nationsbyggandet. Här skulle en ny stats ämbetsmän utbildas under buller och bång. Finland blev självständigt 1917 och var före 1809 över huvud inte en politisk eller administrativ enhet. Norge lösgjordes 1905 från unioner med Danmark och Sverige som pågått sedan 1397. Både Finland och Norge var nya stater i behov av ceremoniel. När blev Sverige en självständig stat?

Carl Johan de Geer: 
"Skända flaggan"
(1967)

Det påstås nu att Sverige fyller 500 år som självständig nation. Hovmarskalken Göran Lithell tycker att det ska firas över hela landet. Han har kallats för hovets ”festfixare”. Födelseåret bir 1523. Vad hände då? Gustav Vasa valdes till kung. Det var slut på Kalmarunionen som uppfattades som ett danskvälde. Vasa genomförde också en brytning med den katolska kyrkan – ett annat multinationellt maktcentrum. Det äldre valkungadömet ersattes av det modernare arvkungadömet. På 1600-talet la Axel Oxenstierna grunden till den svenska byråkratin.

Riktigt sant är väl inte att nationens föddes 1523. Riket ansågs vara enat redan på 1000-talet och personalunionen med Danmark och Norge inleddes först ungefär 400 år senare. Nationsbegreppet kan också diskuteras. I riket talades en mångfald språk. I högreståndskretsar var tyska vanligt och i den östra rikshalvan och i skogarna även i väst talades det finska. Själva idén om en nationalstat brukar ofta dateras till Westfaliska freden 1648.

På 1600-talet erövrades viktiga delar av det dansk-norska riket, som sedan brutalt försvenskades. Motståndsrörelser i Skåne slogs brutalt ned. Det handlade om en etnisk rensning. Någon har sagt att det som hände ”fick Djingis Khan att framstå som en söndagsskolefröken.” Enligt generalguvernören Magnus Gabriel de la Gardie var vägarna i Skåneland ibland kantade av snapphanar spetsade på pålar.

Icke för icke visar Lunds Universitets sigill ett liggande lejon med en bok i ena labben och ett svärd i den andra. Texten lyder ”ad utrumque” och underförstått ”paratus”. På svenska blir det ”beredd till båda”. Alltså: går det inte på det ena sättet får det gå på det andra.

Det är alltså denna utveckling som högtidlighålls på nationaldagen. Ett slags Swexit från Norden och Rom. Kungadömet som en privat angelägenhet för en viss släkt. Byråkratins upprättande. Brutal etnisk rensning av nyerövrade territorier. Det går kanske att förstå varför entusiasmen för nationaldagsfirandet inte är densamma som i Norge.

Vid ett nationaldagsfirande vardetnuvarnågonstans skulle det sjungas patriotiska sånger. Det hade delats ut textblad. Men inte tillräckligt många. Mötesdelatagarana uppmanades därför att tiltta tillsammans på samma papper med den ytterligare uppmaningen: ”Var inte så svenska nu!” Föreställningen som lurar är att svensk mentalitet har likheter med Aspergers syndrom.