Överklagande munkavlebeslut

Förvaltningsrätten i Uppsala

Box 1853

751 48  UPPSALA                                                                                  2017-03-15

Överklagande av beslut av kommunstyrelsen i Skinnskattebergs kommun (laglighetsprövning enligt kommunallagen)

Kommunstyrelsen i Skinnskattebergs kommun beslöt 2017-03-07 (§ 52) att fastställa befattningsbeskrivning för kommunchefen. I denna stadgas:

”Kommunchefen är ansvarig för kontakterna med journalister i de frågor som rör kommunstyrelsens förvaltning, men har också ansvaret för att hela den kommunala organisationen strävar efter bra massmediarelationer och att ge ärliga och korrekta uppgifter”

Justeringen har anslagits på kommunens anslagstavla 2017-03-13.

Jag yrkar att beslutet upphävs på grund av att beslutet står i strid med annan lag (Kommunallagen (1991:900) 10 kap 8 § fjärde punkten).

Beslutet strider mot Tryckfrihetsförordningen

Tryckfrihetsförordningen (1949:105) föreskriver i 1 kap 1 § tredje stycket att det står envar fritt att meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst till media (meddelarfrihet). I 3 kap 4 § stadgas att det är förbjudet för myndigheter och allmänna organ att efterforska vem som lämnat meddelande enligt 1:1 tredje stycket (meddelarskydd).

Den beslutade befattningsbeskrivningens formulering ”Kommunchefen är ansvarig för kontakterna med journalister…” innebär att ett allmänt organ (kommunstyrelsen) kan hålla kommunchefen ansvarig för vad som meddelats till journalister. Om kommunchefen inte känner till vilka meddelanden som lämnats kan han inte rimligen hållas ansvarig. Bestämmelsen i befattningsbeskrivningen kan därför inte tolkas på annat sätt än att meddelanden till journalister i frågor som rör kommunstyrelsens förvaltning inte får lämnas av annan än kommunchefen själv eller av befattningshavare som fått kommunchefens tillstånd. Befattningsbeskrivningens bestämmelse i detta avseende strider därmed mot meddelarfriheten.

I den mån meddelanden lämnas av andra än kommunchefen eller befattningshavare som fått kommunchefens tillstånd kan kommunchefen inte hållas ansvarig om hen inte efterforskar vem som lämnat meddelandet. Befattningsbeskrivningen strider därmed mot meddelarskyddet. Detsamma gäller faktiskt även om kommunchefen själv skulle välja att anonymt lämna meddelanden till media. Hen kan då inte hållas ansvarig om inte kommunstyrelsen efterforskar vem som lämnat meddelande.

Det anses allmänt i litteraturen att det är tillåtet för en offentlig arbetsgivare att utse en talesperson som har rätt att å myndighetens vägnar kontakta media. Detta får dock inte innebära någon inskränkning i de anställdas grundlagsenliga rätt att lämna meddelanden till media (se t ex JO 2000/01 s 589). Även en instruktion om att personalen inte får lämna ”felaktig information” till media är ett brott mot yttrandefriheten (JO 1994/95 s 521). Formuleringen i den beslutade befattningsbeskrivningen inrymmer sådana olagliga inskränkningar i de anställdas yttrandefrihet och rör inte exklusivt rätten att lämna meddelanden å myndighetens vägnar.

Sammanfattning och yrkande

Den av kommunstyrelsen beslutade befattningsbeskrivningen innehåller en bestämmelse om ansvar för kontakter med journalister. Denna bestämmelse är grundlagsstridig ity att den strider mot Tryckfrihetsförordningen 1 kap 1 § tredje stycket och jämväl Tryckfrihetsförordningen 3 kap 4 §.

Jag yrkar att kommunstyrelsens beslut om befattningsbeskrivning för kommunchefen upphävs då det strider mot grundlag.

Henry Bäck

personnummer

kontaktuppgifter